*

ligger här i min ensamhet i källaren och kollar på en sjukt gammal fredag den trettonde, mördaren är sämst men hans offer är ännu sämre, de bara står och väntar fridfullt på att bli mördade utan att röra sig, ha ha ha. ligger även här och pratar med evelina, känns konstigt att vi var med varann för några timmar sen och nu är hon 34 mil ifrån mig, jag är lite ledsen över det. om jag hade fått en önskan nu hade jag önskat att hon flyttade hit för då hade jag aldrig haft en tråkig dag.

hur fan ska jag känna mig, kan någon berätta det för mig, ska jag vara glad eller ledsen? det är inte lätt för mig, även om du kanske tror det.